In:Negation in Uralic Languages
Edited by Matti Miestamo, Anne Tamm and Beáta Wagner-Nagy
[Typological Studies in Language 108] 2015
► pp. 377–398
Negation in South Saami
Published online: 24 June 2015
https://doi.org/10.1075/tsl.108.14blo
https://doi.org/10.1075/tsl.108.14blo
Standard negation in South Saami utilizes a negative auxiliary, which has two tenses (present and preterite), and connegative forms of the lexical verb. The negative auxiliary has a full personal paradigm in the imperative (except for the third person dual), whilst normal verbs only have a second person singular in the imperative. In predicative, locative, existential and possession clauses a combination of the negative auxiliary and the verb ‘to be’ is used. The present third person singular of the negative auxiliary serves as a negative reply. There are no specifically negative indefinites, and interrogative pronouns are also used as indefinites. Negative adjectives are mainly formed with suffixes, though borrowed prefixes also occur.
References (39)
Bergsland, Knut. 1946. Røros-lappisk grammatikk (A grammar of Røros Lapp) [Instituttet for sammenlignende kulturforskning. Serie B: Skrifter 43]. Oslo: Aschehoug.
Bergsland, Knut & Hasselbrink, Gustav. 1957. Sámien lukkeme-gärjá. Sydsamisk lesebok med grammatikk og ordliste (South Saami reader with grammar and glossary). Oslo: Brøggers.
Bergsland, Knut & Magga, Lajla Mattsson. 2007. Åerjelsaemien-daaroen baakoegærja. Sydsamisk-norsk ordbok (South Saami-Norwegian dictionary). [Indre Billefjord:] Iđut.
Blokland, Rogier & Hasselblatt, Cornelius. 2003. The endangered Uralic languages. In Language Death and Language Maintenance. Theoretical, practical and descriptive approaches [Current Issues in Linguistic Theory 240], Mark Janse & Sijmen Tol (eds), 107–141. Amsterdam: John Benjamins.
Collinder, Björn. 1943. Lappisches Wörterverzeichnis aus Härjedalen. [Uppsala Universitets Årsskrift 1943 1]. Uppsala: Lundequistska bokhandeln.
Halász, Ignác. 1891a. A svédországi lapp nyelvjárások (The Lapp dialects of Sweden). Nyelvtudományi Közlemények 22: 161–259.
. 1891b. Svéd-lapp nyelv. IV. Déli-lapp szótár (Swedish Lapp language. IV. South Lapp dictionary) [Ugor füzetek, 10. szám]. Budapest: A Magyar Tudományos Akadémia Könyvkiadó-Hivatala.
Hasselbrink, Gustav. 1981. Südlappisches Wörterbuch. Oårj’elsaamien baaguog’ärjaa, Band I: Grammatik. Wörterbuch Å–Flytt’edh [Skrifter utgivna genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Ser. C, Lapskt språk och lapsk kultur 4]. Uppsala: Lundequistska bokhandeln.
. 1983. Südlappisches Wörterbuch. Oårj’elsaamien baaguog’ärjaa, Band II: Fnuske–Nuöggietidh [Skrifter utgivna genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Ser. C, Lapskt språk och lapsk kultur 4]. Uppsala: Lundequistska bokhandeln.
. 1985. Südlappisches Wörterbuch. Oårj’elsaamien baaguog’ärjaa, Band III: Nuögie–Yvd’e. Bilder [Skrifter utgivna genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Ser. C, Lapskt språk och lapsk kultur 4]. Uppsala: Lundequistska bokhandeln.
Israelsson, Per-Martin & Nejne, Sakka. 2008. Svensk-sydsamisk, sydsamisk-svensk ordbok och ortnamn. Daaroen-åarjelsaemien, åarjelsaemien-daaroen baakoegärja jih sijjienommh (Swedish-South Saami, South Saami-Swedish dictionary and placenames). Kiruna: Saemiedigkie.
Korhonen, Mikko. 1967. Die Konjugation im Lappischen. Morphologisch-historische Untersuchung, I: Die finiten Formkategorien. [Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 143]. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
. 1973. Zur Geschichte des negativen Präteritums und Perfekts im Ostseefinnischen und Lappischen. In Commentationes fenno-ugricae in honorem Erkki Itkonen [Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 150], 174–184. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Lagercrantz, Eliel. 1923. Sprachlehre des Südlappischen nach der Mundart von Wefsen [Kristiania Etnografiske Museum Bulletin 1]. Kristiania: Kristiania Etnografiske Museum.
. 1926. Wörterbuch des Südlappischen nach der Mundart von Wefsen [Instituttet for sammenlignende kulturforskning. Serie B]. Oslo: Aschehoug.
Magga, Ole Henrik & Magga, Lajla Mattsson. 2012. Sørsamisk grammatikk (A grammar of South Saami). Karasjok: Davvi Girji.
Sources
SS1 = Bergsland, Knut. 1987. Gåebrehki soptsesh (Røros-samiske tekster). Åarjel-samien learoegærja-reaktoen mietie orresistie tjaaleme Ella Holm Bull. Oslo – Bergen – Stavanger – Tromsø: Universitetsforlaget AS.
SS3 = Olsen, Inger Margrethe. 1995. Saajve–Læjsa. Åarjel-saemien gielese jarkostamme: Nora Marie Bransfjell. Kárášjohka: Davvi girji.
SS5 = Egner, Thorbjørn. 1985. Karijuse jih Baktuse. Åarjel-saemien gielese jarkostamme: Ella Holm Bull. Oslo: J. W. Cappelens Forlag.
SS6 = Bross, Helena. 1995. Voejeme gåetesne[e]. Feelixe skuvlesne aelkeste. Åarjelsaemiengielese jarkostamme: Karin Rensberg-Ripa. Jokkmokk: Saemieskuvlen ståvroe.
SS10 = Bergsland, Knut & Hasselbrink, Gustav. 1985. Saemien lohkeme-gærja. 2. utgave. Tromsø – Oslo – Bergen – Stavanger: Universitetsforlaget.
SS11 = Bergsland, Knut & Holm Bull, Ella. 1974. Lohkede saemien. Sørsamisk lesebok. Tromsø – Oslo – Bergen – Stavanger: Universitetsforlaget.
SS12 = Persen, Åge. 1999. Bovve biejjieh jih våhkoeh ryøknoe. Åarjel-saemien gielese: Ella Holm Bull. Indre Billefjord: Iđut.
SS15 = Taylor, Kenneth N. 1999. Mov voestes Bijbele: man guvvieh. Herrljunga: International Bible Society.
