In:A Comparative History of the Literary Draft in Europe
Edited by Olga Beloborodova and Dirk Van Hulle
[Comparative History of Literatures in European Languages XXXV] 2024
► pp. 100–111
Get fulltext
1.2.1Nordic traditions
The study of modern Finnish and Scandinavian manuscripts
Available under the Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives (CC BY-NC-ND) 4.0 license.
For any use beyond this license, please contact the publisher at rights@benjamins.nl.
Published online: 8 November 2024
https://doi.org/10.1075/chlel.xxxv.07kat
https://doi.org/10.1075/chlel.xxxv.07kat
Abstract
In the continental Nordic countries, the relatedness of the Scandinavian languages Danish, Norwegian and
Swedish, and the status of Swedish as an official language of Finland have contributed to the transnational interaction in textual
scholarship and edition philology. Historically, especially the Romantic, nation-oriented thought has influenced the way in which
literary archives have been assembled and organised. In the twentieth century, many extensive Scandinavian and Finnish editorial
projects of canonised nineteenth-century writers have had an important impact on the availability and usability of archival
sources, and have enabled academic training in the use of literary manuscripts. Thus, even the most recent trends in the study of
literary drafts are historically based on the infrastructures, practices and scholarly traditions derived from Romanticism.
Article outline
- Introduction
- Manuscripts within the scope of scholarly editing
- New interests in writers’ archives and literary drafts
- Conclusion: The inheritors of Romantic thought
Notes References
References (81)
Editions
Almqvist, C. J. L. 1993–. Samlade
verk, ed. by Bertil Romberg, Johan Svedjedal, and Petra Söderlund. Stockholm: Almqvistsällskapet & Svenska vitterhetssamfundet.
Andersen, H. C. 2017–. Eventyr
og Historier, ed. by Ane Grum-Schwensen. Odense: H.C. Andersen Centret, Institut for Kulturvidenskaber, Syddansk Universitet.
Grundtvig, N. F. S. 2010–. Grundtvigs
Værker, ed. by Johnny Kondrup, Klaus Nielsen, and Krista Stinne Greve Rasmussen. Aarhus: Center for Grundtvigforskning, Aarhus Universitet.
Ibsen, Henrik. 2005–. Henrik
Ibsens skrifter, ed. by Vigdis Ystad. Oslo: Ascheoug & Universitetet i Oslo.
Kierkegaard, Søren. 1997–2012. Søren
Kierkegaards Skrifter, ed. by Niels Jørgen Cappelørn, Joakim Garff, et al. København: Søren Kierkegaard Forskningscenteret.
Kivi, Aleksis. 2010–. Kriittiset
editiot, ed. by Sakari Katajamäki, Juhani Niemi, Jyrki Nummi, Pentti Paavolainen, and Riitta Pohjola-Skarp. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.
. 2023. Ilokeimon
kivikummulla. Runoversoja käsikirjoituksista, ed.
by Sakari Katajamäki. Helsinki: ntamo.
Runeberg, Johan Ludvig. 1933–2005. Samlade
Skrifter av Johan Ludvig Runeberg, ed. by Olav Ahlbäck, Gunnar Castrén, Lars Huldén, Martin Lamm, Barbro Ståhle Sjönell, Carl-Eric Thors, Gunnar Tideström, Johan Wrede, and Tore Wretö. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland; Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet.
Strindberg, August. 1979–2021. August
Strindbergs Samlade Verk, ed. by Lars Dahlbäck and Per Stam. Stockholm: Stockholms universitet.
Other sources
“About the Astrid Lindgren
Code.” The Swedish Institute for Children’s
Books. [URL]
Bandle, Oscar, Kurt Braunmüller, Ernst Hakon Jahr, Allan Karker, Hans-Peter Naumann, Ulf Telemann, Lennart Elmevik, and Gun Widmark (eds). 2002. The
Nordic Languages. An International Handbook of the History of the North Germanic Languages. Vol.
1. Berlin: Mouton de Gruyter.
(eds). 2005. The
Nordic Languages. An International Handbook of the History of the North Germanic Languages. Vol.
2. Berlin: Mouton de Gruyter.
Broomé, Bertil. 1977. Handskriftssamlarna
och de svenska arkiven
1700–1950. Stockholm: Kungliga Biblioteket.
Dahlström, Mats, and Espen S. Ore. 2013. “Elektronische
Edieren in Skandinavien.” In Henrikson and Janss 2013a, 143–166.
Davidsen, Maria, Jørgen Aabenhus, and Anne-Marie Mai (eds). 2005. Peter
Seeberg & Hald. At åbne arkivet. København & Odense: Gyldendal & Syddansk Universitetsforlag.
. 2014. “Edisjonshistorie.
En grenseoppgang med eksempler fra norsk
litteratur.” In Editionshistorie. Bidrag
til en konference afholdt af Nordisk Netværk for Editionsfilologer og Dansk Editionshistorie, 30
september – 2 oktober 2011, ed. by Johnny Kondrup, and Klaus Nielsen, 162–186. København: Museum Tusculanums Forlag.
Ekman, Michel. 1991. Gunnar
Björlings daterade manuskript. Med hänvisningar till hans tryckta
verk. Åbo: Åbo Akademi.
Ekrem, Carola, Pamela Gustavsson, Petra Hakala, and Mikael Korhonen. 2014. Arkiv,
minne, glömska. Arkiven vid Svenska litteratursällskapet i Finland
1885–2010. Helsingfors: SLS.
Forssell, Pia. 2009. Författaren,
förläggarna och forskarna. J. L. Runeberg och utgivningshistorien i Finland och
Sverige. Helsingfors: SLS.
. 2013. “Editionsgeschichte
in Finnland – eine mehrsprachige
Herausforderung.” In Henrikson and Janss 2013a, 461–487.
Forssell, Pia, and Carola Herberts (eds). 2011. Digitala
och tryckta utgåvor. Erfarenheter, planering och teknik i förändring. Bidrag till en konferens
anordnad av Nordiskt Nätverk för Editionsfilologer, 11–13 september
2009. Helsingfors: SLS.
Frederiksen, Britta Olrik. 2013. “Herausgabe
ostnordischer Mittelaltertexte – eine historische
Übersicht.” In Henrikson and Janss 2013a, 65–96.
Gabler, Hans Walter. 2013. “Wittgenstein
Nachlass: The Bergen Electronic
Edition.” In Henrikson and Janss 2013a, 167–176.
Grum-Schwensen, Ane. 2014. Fra
strøtanke til værk – En genetisk undersøgelse af de kreative processer i den sene del af H.C.
Andersens forfatterskab. Syddansk Universitet. Det Humanistiske Fakultet.
Hallamaa, Olli, Tuomas Heikkilä, Hanna Karhu, Sakari Katajamäki, Ossi Kokko, and Veijo Pulkkinen. 2010. Tekstuaalitieteiden
sanasto. Helsinki: SKS. [URL]
Haugen, Odd Einar (ed.). 2007. Altnordische
Philologie. Norwegen und Island, trans. by Astrid Van Nahl. Berlin: De Gruyter.
. 2013. “Editionen
westnordischer Mittelaltertexte in Skandinavien – ein historischer
Überblick.” In Henrikson and Janss 2013a, 13–47.
Henrikson, Paula. 2005. “Den
historisk-kritiska utgåvan från historism till hermeneutik. En granskning av tysk
editionsteori.” In Læsemåder. Udgavetyper
og målgrupper. Bidrag til en konference afholdt af Nordisk Netværk for Editionsfilologer, 10–12
october 2003, ed. by Per Dahl, Johnny Kondrup, and Karsten Kynde, 52–77. København: C. A. Reitzels Forlag.
. 2013. “Geschichte
der Edition in Schweden im 19.
Jahrhundert.” In Henrikson and Janss 2013a, 405–431.
. 2018. Detta
tryckpapperstidevarv. Litterär editionshistoria i Sverige under det långa
1800-talet. Möklinta: Gidlunds förlag.
Henrikson, Paula, and Christian Janss (eds). 2013a. Geschichte
der Edition in
Skandinavien. Berlin: De Gruyter.
(eds). 2013b. “Skandinavische
Editionsgeschichten: Bausteine aus verschiedenen
Häusern.” In Henrikson and Janss 2013a, 1–10.
Henrikson, Paula, and Jon Viklund (eds). 2015. Kladd,
utkast, avskrift. Studier av litterära
tillkomstprocesser. Uppsala: Uppsala Universitetet.
Hermansson, Gunilla. 2013. “Die
Gesammelten Schriften Johan Ludvig Runebergs
1933–2005.” In Henrikson and Janss 2013a, 489–500.
Hyttinen, Elsi, and Katri Kivilaakso (eds). 2010. Lukemattomat
sivut. Kirjallisuuden arkistot
käytössä. Helsinki: SKS.
Janss, Christian. 2013. “Textkritische
Ausgaben norwegischer Literatur im 20.
Jahrhundert.” In Henrikson and Janss 2013a, 315–344.
Jensen, Finn Gredal. 2013. “Henrik
Ibsens Schriften. Die norwegische Neuausgabe von Ibsens
Gesamtwerk.” In Henrikson and Janss 2013a, 357–371.
Juhl Rasmussen, Anders. 2017. “‘Spadsereture,
bitter forvirring og lange hvilepauser på en sofa’. Exo- og endogenetik hos Peter
Seeberg.” In Textkritik som analysmetod.
Bidrag till en konferens anordnad av Nordiskt Nätverk för Editionsfilologer, 2–4 oktober
2015, ed. by Paula Henrikson, Mats Malm, and Petra Söderlund, 68–88. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet.
Juhl Rasmussen, Anders, and Thomas Hvid Kromann (eds). 2021. Danske
forfatterarkiver. Odense: Syddansk Universitetsforlag.
Jørgensen, Jon Gunnar, Tone Modalsli, Espen S. Ore, and Vigdis Ystad. 2001. Bok
og skjerm. Forholdet mellom bokbasert og digitalt basert tekstutgivelse. Bidrag til en konferanse
arrangert av Nordisk Nettverk for Edisjonsfilologer, 20–22 oktober
2000. Oslo: Fagbokforlaget.
Karhu, Hanna. 2010a. “Ensin
oli suomennos. Otto Mannisen ’Mennyt päivä’ -runon
syntyprosessi.” In Hyttinen and Kivilaakso 2010, 38–59.
. 2010b. “Geneettinen
kritiikki – uusia näkökulmia teoksen synnyn
tutkimukseen.” Tekstuaalitieteet special
issue
of Avain 3: 68–74.
. 2012. Säkeiden
synty. Geneettinen tutkimus Otto Mannisen
runokäsikirjoituksista. Helsinki: Helsingin yliopisto.
. 2019. “Tummia
vesiä ja kuolon hyytä – Otto Mannisen kuolema-aiheiset
luonnokset.” Geneettinen kritiikki special
issue
of Synteesi 37 (1–2): 27–45.
Katajamäki, Sakari. 2020a. “Palapeli
täydentyy. ‘Kontiolan kaski’ ja sivuntynkien
salaisuudet.” In Mansikoita ja
mustikoita. Näkökulmia Aleksis Kiven runouteen II, ed.
by Hanna Karhu and Päivi Koivisto, 71–87. Helsinki: Suomalainen klassikkokirjasto, Helsingin yliopiston suomalais-ugrilainen ja pohjoismainen osasto.
. 2020b. “Pysyviä
säkeitä. Geneettinen invarianssi Kiven
‘Atalantassa’.” In Mansikoita ja
mustikoita. Näkökulmia Aleksis Kiven runouteen II, ed.
by Hanna Karhu and Päivi Koivisto, 88–106. Helsinki: Suomalainen klassikkokirjasto, Helsingin yliopiston suomalais-ugrilainen ja pohjoismainen osasto.
Katajamäki, Sakari, Veijo Pulkkinen (eds). 2023. Genetic
Genetic Criticism in Motion. New Perspectives on Manuscript
Studies. Associate editor Tommi Dunderlin. Studia
Fennica
Litteraria. Helsinki: SKS.
Kokko, Ossi. 2016. “Miten
Tappelosta kehittyy Sota? Kiven runokäsikirjoituksiinsa tekemistä
muutoksista.” In Kanervakankaalla –
Näkökulmia Aleksis Kiven runouteen, ed. by Päivi Koivisto, 92–111. Helsinki: Suomalainen klassikkokirjasto, Helsingin yliopiston suomen kielen, suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos.
. 2013. “Die
Edition dänischer Literatur zwischen 1900 und
2011.” In Henrikson and Janss 2013a, 231–266.
. 2017. “Nordisk
Netværk for Editionsfilologer – i anledning af et
20-årsjubilæum.” In Textkritik som
analysmetod. Bidrag till en konferens anordnad av Nordiskt Nätverk för Editionsfilologer, 2–4
oktober 2015, ed. by Paula Henrikson, Mats Malm, and Petra Söderlund, 189–201. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet.
Kondrup, Johnny, and Klaus Nielsen (eds). 2014. Editionshistorie.
Bidrag til en konference afholdt af Nordisk Netværk for Editionsfilologer
og Dansk Editionshistorie, 30 september – 2 oktober
2011. København: Museum Tusculanums Forlag.
Kondrup, Johnny, Britta Olrik Frederiksen, Christian Troelsgård, and David Bloch (eds). 2021. Dansk
editionshistorie
1–4. København: Museum Tusculanum.
Lauvstad, Hanne. 2013. “Ein
norwegischer Pionier. Andreas Emil Erichsens Edition der Gesammelten Werke von Petter
Dass.” In Henrikson and Janss 2013a, 345–355.
Makkonen, Anna. 1980. “Ukko
Kaaronin synty: geneettisen tutkimuksen
lähteistä.” In Kirjallisuudentutkijain
seuran vuosikirja 32, ed.
by Auli Viikari, 126–140. Helsinki: SKS.
. 1982. Marko
Tapion Aapo Heiskasen viikatetanssi -romaanin syntyprosessista. Yleisen kirjallisuustieteen
lisensiaatintyö. Helsinki: Helsingin yliopisto.
Nauwerck, Malin. 2022. “Storyteller,
Stenographer, and Self-Published Superstar: How Astrid Lindgren’s Multiple Roles in Book
Production Created the Lindgren.” Myth. Mémoires du livre / Studies
in Book
Culture 13 (1), 1–37.
Pulkkinen, Veijo. 2013. “A
Genetic and Semiotic Approach to the Bibliographic Code Exemplified by the Typography of Aaro
Hellaakoski’s ‘Dolce far
Niente’.” Variants 10: 163–186.
. 2019. “The
Damn Machine: The Role of the Typewriter in the Genesis of Aaro Hellaakoski’s
Poetry.” Journal of Finnish
Studies 23 (1): 17–40.
. 2020a. “The
Diary, the Typewriter and Representative Reality in the Genesis of Juha Mannerkorpi’s
Päivänsinet.” European Journal of Life
Writing 9: 1–21.
. 2020b. “The
Taming of Matter. Jalmari Finne and the Typewriter.” Textual
Cultures 13 (2): 197–228.
Rasmussen, Krista Stinne Greve. 2015. Bytes,
bøger og læsere. En editionshistorisk analyse af medieskiftet fra trykte til digitale
videnskabelige udgaver med udgangspunkt i Søren Kierkegaards
Skrifter. København: Det Humanistiske Fakultet, Københavns Universitet.
Ringgaard, Dan, and Jonas Ross Kjærgård (eds). 2020. Genbesøgt.
Inger Christensens efterladte
papirer. Aarhus: Aarhus Universitetsforlag.
Ståhle Sjönell, Barbro, and Petra Söderlund (eds). 2007. Svenska
vitterhetssamfundet 1907–2007. Historik och
textkritik. Stockholm: Svenska vitterhetssamfundet.
Svedjedal, Johan. 2013. “Editionsideologie
in Verhandlung. Über schwedische Textedition im 20.
Jahrhundert.” In Henrikson and Janss 2013a, 433–460.
Söderlund, Petra. 2013. “Die
skandinavischen Literaturgesellschaften. Finanzielle und institutionelle Bedingungen für
textkritische Ausgaben in
Skandinavien.” In Henrikson and Janss 2013a, 125–142.
Thyrring Andersen, Lotte. 2019. “Danske
forfatterarkiver og dialogen mellem lokalitet, samling, registrering og
forskning.” Fund og Forskning I Det Kongelige Biblioteks
Samlinger 58: 107–128.
Van Hulle, Dirk, and Joep Leerssen (eds). 2008. Editing
the Nation’s Memory. Textual Scholarship and Nation-Building in Nineteenth-Century
Europe. Amsterdam: Rodopi.
